Ett ord man inte hör så ofta, men är tydligen ett stadium precis mellan dröm,sömn och vakenhet..vaken utan att kunna röra sig en meter, prata går inte,totalt förlamad till alla sinnen..det tjuter ur öronen.Drabbades av detta för en stund sedan vid en tupplur som jag tydligen kroppen inte tyckte om. Katten som låg nere vid mina fötter tittade förskräckt på mig när jag efter många om och men lyckades komma ur detta krampliknande tillstånd.Här är katten vid ett par timmar innan sovandes på ett mer säkert ställe.
Kväll går i löpningens tecken.Så fort maten sjunkit in ska jag bege mig ut i vintermörkret där för en stund sedan solen gick brant ner i havet bakom udden..
Och stora havet såg ut så här,,då blånande is drivit in mot land..
Snart blir det pannlampa på,då halva Åsa är nersläckt.Får springa på kända vägar,där mina steg vant trampat många gånger.Lite tråkigt men bäst att ta det säkra före det osäkra. 5 dagar utan löpning är alldeles för mycket..över och ut..//
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar