..när det inte finns ord..

Är det då meningslöst att skriva.När tankarna är slut är det då meningsfullt att försöka tänka.Vädret har iaf varit fint, katten har varit snäll och därför fått extra mycket kattgodis.Man skummar igenom diverse bloggar och upptäcker hur mycket stöd och pepp man kan få om man har det tungt. Om det ändå vore så i mitt fall, så att man undvek att gå in i tystnad och tvivel.Tack och lov tar jag mig så småningom ur svackorna och kan börja leva igen,släppa lös tankarna,släppa lös orden..de så viktiga.Jag kräver inga kommentarer,jag kräver ingen sympati, men det vore roligt med lite respons,och ja,jag kan ta negativ kritik,jag är inte konflikträdd och jag är ju faktiskt en löpare.Inte heller har jag någon framgång på nätdejtingfronten.Jag kanske är så ful och tråkig som en del mobbare fick för sig under den tid i livet då mycket kretsar kring just utseende och hur mångar tjejer man fått i säng. Själv står man där gömd bakom skolans tegelmur och längtar hem.Vaknar på morgonen med magont och vill inte låsa upp toalettdörren. Ja,ja det var då det och nu är det nu och just nu minns jag min barndom,och precis detta kommer jag att skriva om i fortsättningen.Precis de tankar som ibland fastar och det ord som aldrig blir skrivna..ta vara på varandra..btw..våra blickar möttes på gymet i kungsbacka idag..det pirrade till i min mage..hoppas att det kändes likadant i din..//gymmackan//